Trygghet

flygplats

I helgen var jag på bokrelease i Italien. Det var en helg som innehöll mycket inspirerande, vackra och njutbara upplevelser och minnen. Resan hem blev inte som den brukar. Vi blev det sista flygplanet som landade på Kastrups flygplats innan den stängdes på grund av stormen Gorm. Jag är inte direkt flygrädd men ogillar generellt både start och landning. Den här landningen var speciell. Det skakade ordentligt i planet av stormvindarna. När planet väl stod på backen så applåderade passagerarna och gav upp spontana glädjetjut. Då spelas en fanfar från cockpit. Det har jag aldrig varit med om förut. Tror att besättningen ombord också var väldigt nöjda över att vara nere på marken.

Tågen över Öresundsbron ställdes in. Där satt vi och visste inte om och när tågen skulle börja köra igen. Vi var trötta och efter flera timmar lade vi oss på golvet för att försöka sova lite. Jag tänkte på alla människor som är på flykt från krig, svält och terror. Som söker trygghet och någonstans att vila och hämta kraft för att börja leva sina liv. Där låg jag på golvet och visste inte exakt när jag skulle komma hem. Men jag visste att jag hade ett hem att komma till och att det inte skulle dröja länge innan jag var hemma i min trygga vrå igen. Tacksamheten över det blev så oerhört stark. Där och då fick jag liksom bara nosa på det som hundratusentals människor upplever varje dag runt om i vår värld.

Det är lätt att ta saker för givet. Inte förrän vi förlorar det kan vi se dess riktiga värde.

En hyllning till Pappa

Bi

Jag har många roliga och speciella minnen tillsammans med min pappa. Ytterligare ett sådant byggdes i helgen. Då skördade vi honung ur bikuporna på gården. Det är ett arbete som kräver fingertoppskänsla, närvaro och tålamod. Ett och annat gapskratt finns alltid med och lättar upp :-) Han har seglat på havet mer än halva sitt liv. Behövt vara ett med havet och anpassa sig för att överleva stormarna. Där finns grunden för hans förhållande till naturen tror jag.

Pappa och jag i skyddsdräkt

Jag vill hylla min pappa som precis hade fyllt 21 när jag föddes.

Jag älskar min pappas torra mycket speciella humor. Leendet och ögon som ser allt det du tror han inte ser. Hans tillit till mig att jag kan klara precis allt jag vill och lite till. De enorma luftslott han bygger med stor inlevelse, ger mig framtidstro. Hans händer som med lätthet lyfter upp mig och mina systrar, samtidigt, när jag var liten. De bygger båtar och hus, spikar, målar, gräver, lagar, fixar och smeker mig över håret. De odlar och hyllar moder jord genom idogt arbete ute i trädgården och bland bikuporna. De har knutits i ilska och frustration över att inte räcka till, bli missförstådd och för att möta en motståndare i boxningsringen. Däremellan har hans högra tumme stoppat in en och annan pris snus.

Min far har med åren växt på insidan och krympt en aning på utsidan.

Kroppen säger ifrån, den orkar inte på långa vägar lika mycket som förr. Hjärtat är i olag och fingrarna kröker sig i kramp efter nästan ingen ansträngning alls.

Jag kan förstå missnöjet över att kroppen inte lyder det som finns i huvudet. Men för mig är du allt och mer därtill även om kroppen sviker.

Ditt hjärta slår visserligen i otakt men rymmer oändligt mycket kärlek och det är jag dig evigt tacksam för. Du har gett mig livet!

Tack Pappa <3

 

 

 

 

Resa genom Sverige: Orsa i Dalarna

Orsa i Dalarna

En resa för att upptäcka naturen på olika sätt. Målet för resan är Ammarnäs, ca 10 mil från Sorsele i Lappland. Första stoppet med övernattning blir i Orsa i Dalarna. Orsa ligger vid Oreälvens utlopp i Oresjön. Resan börjar med regn och nu verkar det spricka upp i Orsa och vi får en riktigt skön kväll här.

Orsa, Dalarna

Finns det något som är mer svenskt än Dalarna? Det tänker jag ta reda på när jag reser en bit i Sverige.

semester 009

Det är fantastiskt att få se sitt land genom bilrutan. Naturen skiftar och jag njuter av min resa.

Tänk att jag kan resa fritt i mitt land! Vilken lycka :-)

Tacksamhet är näring för själen.

bild 1 (11)

I en utmaning på facebook, skulle jag skriva tre saker varje dag som jag var tacksam för.

Jag vill fortsätta med det. Bara för att se vad det gör med mig. Vad händer när jag fokuserar på det jag redan har istället för att jaga det jag inte har?

Jag fortsätter göra det eftersom det finns mycket att vara tacksam för. Det är lätt att ta saker för givet. Som t.ex hälsan, det är först när jag förlorar den som jag förstår hur mycket den betyder.

Perspektiv hjälper mig att se allt som finns att se. Det är så lätt att fastna i ett av perspektiven.

Vad skulle du säga om att göra mindre för att få mer?

Den här övningen gör det möjligt tycker jag. Mitt fokus är inställt på att se det jag redan har och som redan finns. När jag fokuserar på hur mycket det betyder för mig, förstår jag hur tacksam och lycklig jag är. Det kan vara en liten självklar sak som har stor betydelse för mitt liv. Övning ger färdighet :-)

Allting ska gå med blixtens hastighet idag. Utom våra liv som ska gå långsamt, utan att vi åldras, och vara i evighet.

Idag är jag tacksam för:

  1. Mitt liv. Att jag får fylla det med precis vad jag vill. Det finns ingen annan än jag själv som hindrar mig. Jag är fri att välja!
  2. Att jag kan andas och känna att lungorna fylls med syre. Det får mig att känna mig levande. Det finns inget i mina luftvägar som hindrar mig från att ta ett djupt andetag. Mina luftvägar är fria!
  3. Mina akrylfärger och penslar som ger mig möjlighet till kreativt uttryck när orden inte räcker till.

Vad är Du tacksam för?

Ett oväntat möte

fjäril 051

För tio dagar sedan. Mitt i vintern med snö och minusgrader utanför. Satt den vid lysröret ovanför vasken i köket.

Jag har följt denna varelse i tio dagar. Den har låtit mig komma nära och jag har känt mig så utvald och speciell. Känt en oerhörd vördnad och tacksamhet att jag fått möjligheten att studera en fjäril så nära.

En honfjäril av släktet kålfjärilar. Jag gav henne aldrig något namn.

Idag är hon i fjärilshimlen och har säkert massor av härliga blommor att suga nektar ifrån.

Jag har lärt mig det här:

  • Var uppmärksam och se var du sätter ner fötterna – hon satt på golvet ibland.
  • Lugn, tålmodighet och närvaro kan ge dig oförutsägbara upplevelser – hon sitter på min hand och dricker honungslösning.
  • Närma dig med försiktighet, det kan vara en skör varelse – hon kliver själv upp på handen när jag sträcker fram den.
  • Om du vill bli behandlad på ett mjukt och respektfullt sätt, visa din sköra sida – hennes vingar skälver och benen är så tunna.
  • Även en fjäril kan ha en dålig dag – studerat hennes flygmönster som ibland är harmoniskt och ibland irriterat/frustrerat. Till och med hennes små ben känns mer när hon går på min hand.
  • Var fokuserad på det du gör och misstagen minskar – hon hade klivit ner i diskhon under disken en dag. Upptäckte det i tid!

Att få en fjärils tillit kräver varsamhet och närvaro. Det gör att du kan känna dig helt trygg i mina händer!

Tack lilla fjäril för att jag fick vara med om detta vackra möte. :-)

 

Tack från Gambia!

aF 248

Jag vill tacka dig som på något sätt bidragit till att vi kunde åka till Gambia för att dela ut glasögon.

Det krävs en hel del för att göra det möjligt. Men när det verkligen gäller så finns både vilja och resurser för att hjälpa människor som har det svårt. Om det ska jag skriva ett eget inlägg tror jag.

Det är Du som skänkte dina begagnade glasögon som du inte längre behövde.

aF 295

Det är Du som sms:ade VFA 100 till 72 970 och skänkte 100:-, eller skänkte pengar på annat sätt.

Det är sponsorer som skänkte pengar och trodde på projektet att hjälpa människor få en bättre syn på livet.

Det är du som varit med vid arbetsmöte och burit bananlådor fulla med glasögon, lagat mat, fixat kaffe, tvättat glasögon, sorterat, mätt upp och packat. Städat och torkat golv efter oss i den lokal vi varit i. Du som kommer någon gång ibland och det är Du som är trogen och hängiven.

Det är optiker och assistenter som åkt iväg och arbetat under ett par tuffa men intressanta veckor. Den här gången var det John, Thomas, Lisbet, Christina, Laila, Barbro och Jörgen jag åkte med. Ni har alla en speciell plats i mitt hjärta.

Det är Du som sprider att Vision For All finns.

Tack vare er fick nästan 1000 personer ett par glasögon. Nu är deras förutsättningar att arbeta och studera betydligt bättre. Det är viktigt för mig att Du ska få reda på vilken skillnad din insats gör. En pappa som arbetar bättre ökar sin inkomst och gör det möjligt för barnen att gå i skolan. Ringar på vattnet effekten. Värdet av det ni alla gjort går inte att mäta i pengar. Jag önskar mig ett nytt värdesystem under 2014.

Från djupet av mitt hjärta och på människorna i byarna runt Karantaba i Kiang West provinsens vägnar tackar jag varenda en utav er som på något sätt hjälpt till. Ni är alla hjältar i mina ögon <3

bild (12)

Önskar er alla ett riktigt Gott och meningsfullt nytt år!