Afrika 14

aF 390

Ett par hundra meter längs med stranden finns en liten marknadsplats. En av optikerna, John, har berättat att vi är här och gör synundersökningar. Behov och intresse finns av att få hjälp.

Det kostar en månadslön för ett par glasögon och arbetslösheten är stor ca. 70%. Människorna här förlitar sig på turismen och arbetar med skrädderi, träsnideri, smycketillverkning och annat hantverk. Tänk dig att du ska dra in hela årsinkomsten på ett par månader och dessutom vara ansvarig för en ganska stor familj.

Jag har aldrig saknat mat, kläder på kroppen och tak över huvudet eller för den delen människor som vill mig väl. Ändå finns en inbyggd rädsla för att bli av med dessa grundläggande behov. Jag undrar så hur dessa människor hanterar det. Är det så att de är så vana vid att inte ha något att de liksom bara försöker överleva dag för dag?

Är vi som har allt mer rädda att mista det vi har än de som inte har något?

Vi får hjälp med att bära iväg med alla glasögon till marknadsplatsen. Ännu en mycket varm och svettig dag på jobbet. Vi har fina svarta skjortor som visar att vi är från Vision For All. Men det är olidligt varmt och de flesta vet ju vem vi är utan skjortor också. Här kan man prata om djungeltrummornas effekt.

En skräddare 29 år gammal. Fick sina första glasögon idag. ”Nu kan jag se tydligt och få mer gjort. Tjäna mer pengar så mina barn kan gå i skolan. Ni hjälper inte bara till att ge oss bättre syn. Ni värmer våra hjärtan”.

aF 480

Jag blir så innerligt glad och tacksam när jag förstår kraften i att göra något gott för andra. Det finns väldigt många människor som har donerat sina gamla glasögon, pengar eller av sin tid till Vision For All. Alla de sakerna tillsammans gör att vi kan åka iväg och dela ut glasögon.  Betydelsen det får när en människa kan se bättre. Kan hjälpa en hel familj, ja en hel by till och med. När jag ser alla pusselbitarna och kan börja lägga det. Framträder en vacker bild där vi alla tillsammans gör saker för att vi så hjärtans gärna vill.

Afrika: Första klinikdagen

Hälsocentret i Karantaba
Hälsocentret i Karantaba

Första natten är avklarad. Vaknat många gånger och försökt identifiera alla ovanliga ljud. Till slut har jag somnat om och förundrats över hur innestängt det känns under ett myggnät.

Tuppen har verkligen sett till att det inte är någon som helst idé att försöka sova längre än till kl. 05.00. Några öronproppar har jag inte fått med mig. Men vem behöver sova när man är på sitt livs äventyr?

I Karantaba finns ett Hälsocenter för folket i byarna i Kaing West provinsen. Här arbetar man bl.a med information och prevention om epidemiska sjukdomar som malaria, kolera, hjärnhinneinflammation och tuberkulos. Det finns en ögonläkare på centret som kommer att vara med oss och möta patienterna. På så sätt får de en uppfattning om befolkningens ögonhälsa. Det finns orsaker till ögonproblem som inte kan avhjälpas med glasögon, då är en läkarkontakt viktig.

Efter frukost ska vi installera undersökningsmottagning på hälsocentret. Vi får ett rum där alla lådor med glasögon ska sättas i ordning. Nu ska det upprättas olika stationer. Inskrivning, undersökning och utprovning/utlämning av glasögon.

När vi kommer till lokalen sitter det redan en lång rad människor och väntar på att få bli undersökta. En hel del nyfikna har naturligtvis också kommit. Det är en stor händelse att vi tagit oss så långt för att komma och hjälpa dessa människor med glasögon. Nu är det är bara att sätta igång arbetet.

Det är så fantastiskt att se glädjen när en människa får ett par glasögon på sin näsa och kan se tydligare. Som glasögonbärare är det en känsla jag väl känner till. Ändå är det så svårt att förklara den för någon som inte upplevt det. Men det jag kan säga är att det är ett meningsfullt arbete med ögonblickligt resultat.

Inför Afrikaresan

Gambia

Förra helgen var jag i Linköping med Vision For All på ett arbetsmöte tillsammans med ett 40 tal andra entusiastiska volontärer. Där hanteras massor av glasögon som vänliga människor skänker. Det samlas in glasögon i landet fortlöpande. De ska sorteras, tvättas och mätas upp och packas. För att sedan följa med vid någon av alla resor som görs årligen.

Jag åker om mindre än två veckor till Gambia. Vi kommer att åka in i landet på dåliga vägar till Karantaba, i Mansa Konko distriktet, i Kiang West provinsen. Där ska vi besöka några byar för att göra synundersökningar och dela ut glasögon. Jag har ingen aning om vad jag kommer att få uppleva under den här tiden. Men en sak är jag klar över. Den kommer säkert att förändra mitt liv.

Jag tänker på allt som jag tar för givet. Friskt rinnande vatten, fungerande el och internetuppkoppling. Vad är egentligen viktigt när allt kommer omkring? Jag åker snart iväg på en resa där alla dessa moderna ting får stå åt sidan. Där kommer jag att få se vad som verkligen betyder något när allt det andra är bortskalat.

Först hade jag tänkt rapportera fortlöpande via sociala medier om resan. Men eftersom det inte är möjligt kommer jag att göra det när det fungerar. Kanske rapporterar jag i efterhand i dagboksform här på bloggen. Den som lever får se :-)

 

Resa till Afrika

image

Jag vill göra gott i världen. Det har jag gjort genom att skänka pengar till välgörenhet via olika organisationer. Nu har jag valt att fokusera på en organisation Vision For All. Eftersom jag själv fick glasögon när jag var tre år ligger det här mig varmt om hjärtat. Jag började med att betala in medlemsavgift på 200:- till VFA. Sedan har jag varit med på arbetsmöte som organisationen har några gånger per år. Där tar vi hand om glasögon som samlats in. De glasögon som ändå ligger i byrålådan och inte kommer till nytta kan lämnas in till Synoptik, Memira, Lions eller till mig. Du kan förändra synen på livet för en annan människa. Organisationen är ideell och bygger helt på ideellt arbete från oss som är aktiva. Kan man inte hjälpa till fysiskt så kanske man kan bidra ekonomiskt. Bli medlem eller skänka en summa via PG 90 06 61-0 skriv gärna var du sett att du vill skänka pengar (genom t.ex facebook-sida) Jag arbetar för att sprida budskapet via sociala medier och behöver din hjälp där. För att veta vad som fungerar. Du kan också sms:a vfa 100 till 72 970 så skänker du 100 kronor.

Jag åker till Gambia i slutet på oktober för att dela ut glasögon till behövande. Min insats är att stänga min verksamhet i nästan tre veckor för att åka iväg. Jag undrar hur många företag som skulle stänga sin produktion i tre veckor för att åka och arbeta ideellt…. Kan jag som ensamföretagare göra det så kan säkert större företag göra något. Jag utmanar dig som företagare: Vad kan du tänka dig att bidra med för att hjälpa till så att vi kan åka ut i världen och hjälpa människor. Om vi kan hjälpa någon att se. Kan den personen arbeta och försörja sig och sin familj. Du hjälper inte bara en person utan hela dennes familj. Tänk vad lite som behövs för att göra så stor skillnad. Mitt företag arbetar med Hälsa & Utveckling globalt i och med min insats. Det känns väldigt bra. Mitt lilla företag blir därmed stort :-)

Om du är intresserad av att följa mig och min resa till Gambia. Följ mig här eller på https://www.facebook.com/visionforall. Jag ska försöka skicka rapport från resan fortlöpande. Det är förstås avgörande hur tekniken fungerar. Vi åker ut till ensliga byar i ett vildmarksområde. Men så fort det blir möjligt så kommer jag att rapportera därifrån.

Jag önskar dig en fantastisk helg!