En hyllning till Pappa

Bi

Jag har många roliga och speciella minnen tillsammans med min pappa. Ytterligare ett sådant byggdes i helgen. Då skördade vi honung ur bikuporna på gården. Det är ett arbete som kräver fingertoppskänsla, närvaro och tålamod. Ett och annat gapskratt finns alltid med och lättar upp :-) Han har seglat på havet mer än halva sitt liv. Behövt vara ett med havet och anpassa sig för att överleva stormarna. Där finns grunden för hans förhållande till naturen tror jag.

Pappa och jag i skyddsdräkt

Jag vill hylla min pappa som precis hade fyllt 21 när jag föddes.

Jag älskar min pappas torra mycket speciella humor. Leendet och ögon som ser allt det du tror han inte ser. Hans tillit till mig att jag kan klara precis allt jag vill och lite till. De enorma luftslott han bygger med stor inlevelse, ger mig framtidstro. Hans händer som med lätthet lyfter upp mig och mina systrar, samtidigt, när jag var liten. De bygger båtar och hus, spikar, målar, gräver, lagar, fixar och smeker mig över håret. De odlar och hyllar moder jord genom idogt arbete ute i trädgården och bland bikuporna. De har knutits i ilska och frustration över att inte räcka till, bli missförstådd och för att möta en motståndare i boxningsringen. Däremellan har hans högra tumme stoppat in en och annan pris snus.

Min far har med åren växt på insidan och krympt en aning på utsidan.

Kroppen säger ifrån, den orkar inte på långa vägar lika mycket som förr. Hjärtat är i olag och fingrarna kröker sig i kramp efter nästan ingen ansträngning alls.

Jag kan förstå missnöjet över att kroppen inte lyder det som finns i huvudet. Men för mig är du allt och mer därtill även om kroppen sviker.

Ditt hjärta slår visserligen i otakt men rymmer oändligt mycket kärlek och det är jag dig evigt tacksam för. Du har gett mig livet!

Tack Pappa <3

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *