Afrika: På skumpig väg

Grusväg
Grusväg

Vi åker till största delen på asfalterad väg. Den sista biten är inte så lång men väldigt svårframkomlig. Sand- och jordvägar som regnperioden gjort till en utmaning för ett icke terrängfordon. Vi har lastat bilen med alla glasögon, dricksvatten, kex, salta nötter, te, kaffe, toalettpapper, ljus och tändstickor. Vår egen packning med kläder, myggolja och malariaprofylax.

Bussens säten är träbänkar klädda i det opraktiska materialet galon. Som är väldigt varmt att sitta på. Vi blir härdade av de långa transportsträckorna med många timmar i bussen. Aircondition får vi föreställa oss. När vi öppnar alla rutorna och kör så känns vinddraget uppfriskande. Förutom när vi får möte på grusvägen. Då gäller det att stänga rutorna snabbt. Dammet kryper in precis överallt. Här lär jag mig att ”det är inte hur man har´et utan hur man tar´et”.

Vägspärrarna är många och emellanåt är det inte många meter mellan polis och militärkontroller. Militärkontrollerna verkar mest skeptiska till vår framfart. De pekar med K-pistarna mot taket där vår packning finns. Men nöjer sig utan att vi behöver plocka ner något.

Resan fortsätter på mer grusväg…………

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *